1. Dispatches: Hunted 
En chockerande dokumentär om våld och orättvisa mot homosexuella i Ryssland. År 2013 infördes en anti-hbt-propagandalag i Ryssland för att förhindra spridning av "icke-traditionella" sexuella idéer bland minderåriga. Lagen har blivit hårt kritiserad internationellt eftersom man anser att den förhindrar arbetet för hbt-personers rättigheter och i praktiken till och med innebär att man kan bli arresterad vid visning av hbt-symboler eller spridning av kunskap i ämnet. Exempelvis kan en lärare få sin lärarlicens indragen om denne lär sina elever att  hbt-personer bör ha precis samma rättigheter som heterosexuella, fungrande lesbiska par kan få sitt barn ifråntaget av socialen och homosexuella män kan bli plågade, hånade och utnyttjade framför en videokamera för att sedan hängas ut på internet, utan att staten rycker in. Det är en emotionell upplevelse att se den här och det är en utmaning att försöka förstå hur människor kan bete sig så omänskligt.

 

 

 

2. Sicko 
Som många av er säkert vet är Michael Moore ett dokumentär-geni med många bra dokumentärer om USA. I Sicko utreder han hur ett av västerländskt land som USA kan ha ett så trassligt sjukvårdssystem medan andra länder, till och med Cuba som anses vara ett relativt fattigt land, har mycket bra och gratis sjukvård för alla. Jag visste innan att sjukvården i USA var lite knepig, att många inte hade råd med operationer osv. Men jag hade ingen aning om att det var SÅ hemskt! Tydligen jobbade Hilary Clinton med att införa Socialized Medecine (den sortens sjukvårdssystem vi har idag) redan 1993 men det spenderades miljoner dollar för att motverka detta initiativ med hjälp av propaganda där man drog paralleller mellan initiativet i USA och kommunist-sovjet. Politiker påstod att man tex skulle vara tvungen att fråga staten om läkarbesök och 'Vill ni verkligen att en politiker ska få bestämma om ni får en operation eller ej?'. Så Mrs Clinton förbjöds till slut att nämna något mer om rörelsen. Nu dör tusentals människor i förtid på grund av att de blir avslagna ekonomiskt stöd från staten och helt enkelt inte har råd med de operationer eller medeciner som behövs. Efter att ha sett denhär börjar jag ärligt fundera över hur någon som inte är miljonär någonsin självmant skulle bosätta sin familj i det landet.

Tills vi kunde se hela staden i fågelperspektiv. Sen promenerade vi ner igen, runt floden och till ett omtalat bageri där vi åt helt fantastiska mackor med apelsin+valnöt+morots-pålägg på nybakade brödskivor. Efter det var det bara att vandra upp igen, till den kända bron. Kändes lite surrealistiskt att gå igenom så mycket grönska, vi hade inte varit i en skog, eller något ens liknande skog sen vi flyttade till London.