Se denna innan soluppgången - nu alltså

2014-08-29 02:49:49 i Film
Kanske är det för att jag inte kan sova, eller för att jag har känt mig lite nostalgisk den här veckan, kanske för att jag blev påmind om en väldigt fin tid eller för att regissören gjorde ett jäkla bra jobb, jag vet inte. Men jag såg just en film som kändes som den mest ärliga romantiska filmen jag sett, någonsin. Before Sunrise hette den och jag var tvungen att se uppföljaren Before Sunset direkt efter. Den första filmen handlar om en tjej och en kille som träffas på tåget och bestämmer sig för att spendera en natt tillsammans på gatorna av Wien. Man får följa deras historia från att de möts till hur de lär känna varandra och till slut skiljs åt - allt på en natt. Den andra filmades 9 år senare och utspelar sig också 9 år senare när paret träffas igen, helt underbart koncept. 
Det är alltid små detaljer som jag brukar störa mig på i film. Saker vi gör i verkliga livet som inte speglas på bild. Till exempel att karaktärerna aldrig behöver säga "va? Vad sa du?", att det sällan blir en "awkward silence" ifall filmen inte är en komedi, att de alltid bara vet vart de ska gå fastän det är en okänd stad, att massor med otroliga saker händer hela tiden på en och samma dag, att om en person säger något långt och komplicerat så ifrågasätter inte den andra utan bara håller med trots att man själv känner att man inte riktigt förstod vad den menade, att bakgrundsmänniskorna aldrig råkar stå ivägen när en karaktär ska förbi (utan att det är en big deal) eller att det alltid är undertext ifall bakgrundsfolk pratar ett annat språk, även fast det inte adderar något till historien.
 
Men i den här filmen hade regissören tänkt på allt det och det är därför som det känns som en verklig historia och till och med som att det är en historia om en själv.
 
Till min stora lycka har det nyligen kommit ut en tredje film, 9 år efter den senaste. Den ska jag kolla på i helgen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Jag heter Rita och är född i Sankt Petersburg men har bott i Sverige sen jag var 6 år. Antalet platser jag vill bo på och resa till gör mig stressad så jag tar en sak i taget. Efter förta steget - ett sabbatsår i London, blev det dags för plugg i Skottland, så dokumentationen fortsätter numera härifrån, om livet som utomlands-student.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela

Besökstoppen